30 maj 2013

Trädgårdens blommor - nära och en bit ifrån

SIlverarv och rosa blommor
Silverarv som blommar ihop med en låg växt som översållas av härligt doftande rosa blommor. Tyvärr vet jag inte vad de blommorna heter. Är det någon annan som kan namnet?

Silverarven växer på en mur av ölandssten, som kantar garageinfarten. Till vänster syns en liten trappa som leder upp i trädgården.

Närbild på en blåklint
Blåklint växter på andra sidan trappan.

Flera blåklintar
Blåklinten rotar sig lite här och var i trädgården. Men jag har försökt att samla ihop dem för att skapa ett lugnare - men också maffigare - intryck.

Vit bondbönblomma
Bondbönorna blommar just nu. De är väldigt fina i all sin enkelhet.

Här klättrar blommorna upp som ett litet pärlband.

29 maj 2013

Istället för kungsängslilja - sommarsnöklocka

Snöklocka som blommar
I höstas planerade jag för en liten våräng av kungsängsliljor, längst in i trädgården under äppelträden. Sedan tidigare fanns det redan ett tiotal blommor. Men tanken var att massor av små klockor skulle ge ett härligt, lite vilt intryck.

När jag sedan var i plantshoppen för att handla, kunde jag inte låta bli att också slänga ner två påsar sommarsnöklocka Leucojum aestivum 'Gravetye Giant'. De såg så söta ut på bilden. Som små vippiga, gammeldagsa lampskärmar.

Nästan inga av de nya kungsängsliljorna tog sig. Men spontanköpet - snöklockorna - tittade glatt upp. De måste haft en väldig växtkraft när de väl bestämde sig för att blomma. Igår märkte jag inte att de hade växt, men när jag kom från jobbet idag, var de i full blom.

Snöklockor påminner en del om snödroppar, men blommar mycket senare. Och varje liten stjälk kommer så småningom att bilda en liten tuva. Själv tycker jag att det är fint att plantera snödroppar och snöklockor på samma område. Då får man en lång period av blommor som ger liknande färg- och formkänsla. Och på en aning skuggig plats, lyser de upp på ett vackert, men stillsamt sätt.

Namnet Gravetye kommer från den irländske trädgårdsmästaren William Robinsons egendom. William Robinson var en förespråkare för vilda trädgårdar med vitsippor i gräsmattan och klematis i träden. Läs och inspireras mer här: http://www.dn.se/bostad/sippa-orter.

28 maj 2013

Ett hav av jätteverbena och rosenskära

Flicköga i krukor placerade i en rabatt
Krukor med flicköga som placerades ut, men aldrig kom i jorden.
Tanken var att en samling lysande gula flicköga, skulle avsluta den långa rabatten vid vår entré. Och jätteverbenor skulle blomma som prickiga skyar över en plantering på andra sidan huset. Men idag, när växterna skulle planteras, började jag fundera. Det kanske inte var den bästa lösningen ändå...

Krukorna med flicköga fyllde inte upp platsen ordentligt. Och den andra planteringen var redan väldigt lila - behövdes det verkligen fler blommor i samma färg? Där växer lavendel i framkant och anisisop i fonden. De gula och rosa rudbeckior som står i mitten, blommar först sent på sommaren. Visst kan det vara harmoniskt när blommor går ton i ton. Men i det här fallet också lite tråkigt. Därför började jag leta på nätet efter bra blomkombinationer, och hittade otroligt fina bilder på "hav" av rosenskäror och jätteverbenor (tyvärr hittade jag ingen bild med direktlänk). Så då fick det bli en sådan rabatt vid entrésidan istället.

Och de små flickögona tänkte jag flytta till andra sidan. Då ger de en fin kontrast till alla lila blommor. Och de gula elementen, som finns i rudbeckian, förstärks och förlängs i tid.
Jätteverbena i torra löv
Jorden där jätteverbenorna och rosenskärorna skulle planteras, var lertung. Därför fyllde jag på med gamla löv, lite kogödsel och planteringsjord för att öka mullhalten och göra jorden mer porös.


25 maj 2013

Luktärtorna är på plats

Luktärtblad
Luktärtorna planterades ut idag. Eventuellt är det lite tidigt. Men om det blir det risk för frost, får jag hänga över fiberduk eller ett lakan som skydd.

Rötterna är känsliga på luktärtor. Så jag började med att ta bort ogräs (knölklockor i drivor) och luckra jorden. Sedan grävde jag cirka en halv meter djupa hål, som jag hällde benmjöl och planteringsjord i. Lite kompostjord och stallgödsel hade varit bra att lägga i botten - men så blev det inte den här gången. Sedan lyfte jag försiktigt ur plantorna, satte dem på plats och fyllde på med jord.

Blommorna fick samma plats som jag använde till luktärtor förra året - en solig vägg i sydvästläge, precis under uteplatsen. På kvällarna slingrade sig en fantastisk doft upp till matbordet, någon meter ovanför.

Klätteranordning gjorde jag förra året, så den kunde jag återanvända nu. Den var superenkel att göra och fungerade bra. Cirka var 20:e centimeter tryckte jag ner en kraftig bambustav. På vågrät ledd, med cirka 30 centimeters mellanrum, spände jag hampasnören mellan käpparna. För att snörena skulle sitta fast ordentligt, knöt jag en knut vid varje stav och ledde sedan snöret vidare. Då kunde luktärtorna klättra på höjden och få stöd på bredden.

Knölklocksrötter
Knölklockor ser nästan ut som blåklockor och är väldigt fina när de blommar. Men de är ett ogräs som sprider sig villigt. Och rötterna är stora som mindre palsternackor. Med andra ord lämnar de inte mycket plats kvar till andra växter.

Kruka med texten "Klara" på

Idag hjälpte jag också min dotter att så lite morötter. Hon fick själv skriva "Klaras morötter" på krukan.

24 maj 2013

Sista fröna i jorden

Pallkrage med text som beskriver innehållet
Idag kom de sista fröna i jorden. De där fröna jag hade planerat att så direkt ute. Nu börjar en spännande tid med vattning, väntan och lite ompysslan, innan små skott börjar spira och utvecklas.

För att hålla koll på vad som finns var, har jag skrivit med tavelkrita på pallkragarna. Då kan jag också lätt sudda ut namnen på plantor som inte tar sig.

Vissna pingstliljor
Påsk- och pingstliljorna har börjat vissna, och det är dags att ta bort blommorna. Resten av växten låter jag dock vara kvar. För precis som jag skrev i http://www.sophiestradgard.se/2013/05/hjalp-blinda-paskliljor-att-blomma-igen.html, så drar bladen ner näring till löken och förbereder den för nästa års blomning.

23 maj 2013

Hur gick det sen?

Lavendelbuske
I början av april klippte jag mina lavendelbuskar. De fick en ganska radikal beskärning. Och nu har de bildat små gröna bollar i rabatten.

Stickling av jätteverbena
För att jätteverbenorna skulle förgrena sig ordentligt, nöp jag av översta delen på plantorna (ungefär ovanför första bladparet). Några av topparna satte jag sedan i vatten. Och nu har små rötter börjat växa ut. Hurra! Fler jätteverbenor.

Potatisblast som sticker upp ur jord
Potatisen har titta upp. Hoppas bara att rå-väck-kudden i planteringen, också håller rådjuren väck.

22 maj 2013

Giftfria sätt att slippa skadedjur

Bakpulver och kanel som står i en pallkrage
Vissa djur är ganska jobbiga gäster i trädgården. Rådjur äter upp det mesta de ser. Detsamma gör sniglar. Och myror, som jag hittade i en av mina pallkragar idag, är inte sena att bitas. Här kommer några giftfria tips på hur du kan bli av med djuren.

Myror

  • Kanel ogillas av myror. För det mesta. Nu har jag pudrat i och runt min pallkrage med kryddan, och håller tummarna att det hjälper denna gång.
  • Bakpulver, gärna blandat med till exempel florsocker, tar död på myror. Sockret lockar till sig djuren. När de sedan äter blandningen dör de av bakpulvret som sväller i magen. (Okej, det är en läskig variant.)
  • Att vattna boet fungerar för vissa. Själv försökte jag få bort ett myrbo förra sommaren genom att hälla på kokande vatten i omgångar. Det lyckades inte.

Rådjur

  • Rå-väck ser ut som gröna prinskorvar på grillspett eller i snören - beroende på om de ska stickas ner i jorden eller hänga. Korvarna består av giftfria ämnen som luktar illa för rådjur. Själv har jag satt ner en vid mangold- och rödbetsplanteringen och en framför potatisen.
  • Blodmjölsoasis fungerar på samma sätt rå-väck. Då blandar du 0,5 kilo blodmjöl med 5 liter vatten och 2 deciliter amoniak. Skär bitar av oasis och sätt fast på pinnar. Dessa små ”klubbor” doppas i blandningen och sätts ut på ställen där rådjuren är framme och äter.
  • Upp-och-nervända vita hjärtan kan skrämma rådjur. De ser ungefär ut som rådjurens stjärtspegel. Den de visar när de flyr från faror.
  • Grillspett i trä, med spetsen uppåt, ger en obehaglig upplevelse när rådjuren är framme och ska smaska.

Katter och hundar

  • Citrusskal som skärs i tunna strimlor lär lukta illa för hundar och katter. Jag har dock inte provat  detta själv. 

Sniglar

  • Mot en självgående gräsklippare har sniglarna inte en chans.
  • Ett effektivt recept på vitlöksvatten hittade jag i ”Allt om trädgård”. Det skyddar växterna genom lukten. Du stoppar då två stora vitlökar i dubbla påsar. Sedan krossar du lökarna tills de är finfördelade. Koka upp en liter vatten och häll i vitlöksmassan. Alltihop får koka i cirka tre minuter. Därefter får vattnet svalna (gärna utomhus, så slipper du lukten). Sila sedan massan genom kaffefilter. Till sist blandar du två matskedar av vitlöksvattnet med tio liter vanligt vatten. Spreja vätskan varannan vecka på växter du vill slippa snigelbett på. Spreja hela plantan och gärna på kvällen.
  • Äggskal, aska och kastanjeskal är obehagliga underlag för sniglar. Det kan hjälpa att strö ut dessa runt odlingarna.

Ett konstgjort getingbo.
Ett köpt getingbo hänger vid vår uteplats

Getingar

  • Ett konstgjort getingbo lurar getingarna att tro att det redan finns fiendegetingar på plats. Då letar de upp andra ställen att hänga på. Det på bilden heter Vespo Zon och är inhandlat på Plantagen. Jag gissar att det finns på fler ställen.
  • En fälla för hungriga getingar är lätt att blanda till. Ta en burk med vatten och blanda med lite sött (jag brukar blanda marmelad och en skvätt sirap). Toppa det hela med någon droppe diskmedel för att ta bort ytspänningen. 

21 maj 2013

Samplanterade grönsaker hjälper varandra

Frösådda rödbetor i krukor
Samplantering är ett naturligt sätt att få starka växter och slippa ohyra. Så nu när de frösådda grönsakerna är på gång att planteras ut och fler frön sås, har jag ägnat en del tid åt att hitta bra växtkombinationer.

I år ser odlingsplanen ut så här:



Trädgårdsland i vandrande skugga:

  • Rödbetor och mangold klarar lite skugga. Så de får ta bondbönornas gamla plats. Bondbönor - precis som ärtor - gödslar ju jorden genom att de binder kvävet i luften. Det får rödbetorna och mangolden nu dra nytta av. Och då rödbetor och mangold tillhör samma familj och släkte, gillar de ungefär samma förutsättningar. Plus att nästa år, när grödorna ska rotera (för att inte jorden ska utarmas och sjukdomar frodas), kommer det också vara en fördel att växter ur samma familj inte var spridda på fler ställen.

  • I slutet av rödbetsraden finns några vitlökar. Det gillar betorna.

Två pallkragar i sydvästläge:

  • Potatis och bondbönor är ett gammalt beprövat par. De hjälper bland annat varandra mot skalbaggsangrepp. Så de får dela en låda.

  • Rödlök och vitlök är båda lökar, och har ju visst släktskap på det sättet. Det ger en fördel när växtföljden ska planeras inför nästa år.

Fyra pallkragar i söderläge

  • Purjolök och morötter passar bra ihop, eftersom purjon lurar bort morotsflugor. Dessutom är purjolöken en gröngödslingsväxt som hjälper till att frigöra näring i jorden. Ett tag funderade jag på att odla någon ärta i pallkragen också, då morötter stimulerar ärtors tillväxt. Men så läste jag att purjolök och ärtor inte trivs ihop. Så nu får ärtorna en egen odlingskrage. Däremot kanske jag sticker ner lite sallad istället. Det funkar med både morötter och purjolök.

  • Squash och vallmo ska tydligen växeldra. Jag har inte testat denna kombination själv tidigare. Men eftersom vallmon är snabbväxande, så blommar den som mest när squashen är på gång att växa till sig. Sedan tar squashen över.

  • Märg- och sockerärtor kommer att dela plats med snabba rädisor.

  • Kronärtskocka och sömntuta fungerar på samma sätt som squash och vallmo.

Odlingsvitrin

  • Tomaterna och paprikan är lite känsliga vad gäller värme och fukt. Därför får de stanna i balkongväxthuset ihop. Däremot har jag inte hittat några samplanteringsfördelar för detta par. 

Lite överallt

  • Tagetes kommer att tryckas ner lite här och där. De minskar antalet nematoder (mikroskopiskt små maskar) och lurar bort lök- och kålfjärilens honor. Däremot får man räkna med snigelangrepp på blommorna, eftersom de är kalasmat för de små djuren.

  • Sallad, ruccola och kryddor, plus eventuella växter som inte får plats i planen ovan (exempelvis fler kronärtskockor) kommer att bo i krukor och större korgar som placeras där det finns plats och fungerar ur ljussynpunkt.


 Mer om samplantering

Fler samplanteringstips har FOBO (Förbundet organisk-biologisk odling). Bland annat på denna sida: http://www.fobo.se/nyheter/PDF/samodling_2009_light.pdf

Louise Riottes bok "Morötter älskar tomater" är full av goda samplanteringsråd.

19 maj 2013

Enkel förökning av svarta vinbär

Svartvinbärskvist

Under svartvinbärsbusken hittade jag några vinbärsgrenar som hade rotat sig. De klippte jag av och planterade i krukor - i väntan på en permanent plats.

Fixa fler plantor själv


Om du också är sugen på att få fler svartvinbärsbuskar, är det bara att härma buskarnas sätt att föröka sig. Ta en längre gren och lägg mot marken. Men låt toppen sticka upp ovan jord. För att kvisten ska hålla sig på plats kan man tynga ner den med en sten. Sedan häller du på lite jord och låter naturen ha sin gång. Nästa vår kommer grenen att ha utvecklat rötter. Då är det bara att klippa loss den lilla plantan och sätta där du önskar.

17 maj 2013

Försiktiga jätteverbenor

Omskolade jätteverbenor

17 februari frösådde jag jätteverbenor - Verbena bonariensis. Fröna är ljusgroende, så de såddes ovanpå jorden, med bara ett tunt jordtäcke över. Därefter åkte de in i kylskåpet för att stratifieras (köldbehandlas). Efter två veckor tog jag ut dem och ställde dem i fönstret. Sedan var det bara att vänta. Och vänta. Och vänta... Efter mer än en månad tittade små grodblad fram. Och de var synnerligen försiktiga i tillväxten. Ordet "jätte" kändes långt bort, väldigt länge.

Men nu börjar det hända grejer. Förra helgen skolade jag om plantorna, så att de fick mer plats att växa i. Sedan dess har de fått stå ute på dagarna. För att plantorna ska bli fint förgrenade, tänkte jag toppa dem i helgen. Tanken är att de senare ska flytta till en blålila rabatt, med inslag av rosa och gula rudbeckia.

Grodblad av jätteverbenor
28 mars hade miniverbenor kommit upp

16 maj 2013

Ett eget litet växthus

Odlingsvitrin med växter

Att ha ett växthus på tomten skulle vara härligt. Ett hus av glas där plantor kan växa och trivas, när det fortfarande är kallt ute. Och där man själv kan sätta sig med en kopp kaffe och bara ta det lugnt.

Riktigt dit har jag inte kommit än. Men ett litet ställe dit de förgrodda växterna kan flytta har jag numera. Jag har köpt en så kallad odlingsvitrin från Hasselfors Garden, som får plats på uteplatsen. När jag kollade runt på mindre växthus funderade jag ett tag på ett balkongväxthus från Nelson Garden (http://www.icamaxihemochfritid.se/vaxthus-svart-balkongterass-p-20799-c-663.aspx). Det kostade inte så farligt mycket och var rätt fint. Tyvärr var det väl litet för att kunna husera alla höga och breda plantor som skulle få rum. Och att bygga ett eget växthus kändes som ett för stort projekt just nu. Därför föll valet på Hasselfors Gardens odlingsvitrin, som var ungefär dubbelt så stort som Nelson Gardens variant, men ändå nätt. Dessutom har det riktigt glas istället för plast.

Det var lite bök att sätta ihop alla delarna. Men nu står det på plats. Lycka!

14 maj 2013

Trädgårdsfix i maj

Chokladskära i kruka
Chokladskäran köpte jag i Plantbutiken.se:s monter på Rum & Trädgård. Nu står blomman ute efter avhärdning.

Avhärda och skola om
Plantera om de sådder som fått riktiga blad. Och sätt ut växter som klarar lite frost. Men först är det bra att avhärda dem. Det vill säga att du sätter ut plantorna några timmar per dag, i cirka en vecka, för att de ska vänja sig vid utomhustemperaturen.


Titta på fröpåsarna. En stor del av alla frön som går att direktså ute, ska sås i maj.

Kantskär
Ett snabbt sätt att göra rabatten fin och prydlig, är att jämna till kanten med en spade.

Rensa ogräs
Ogräs är snabbt uppe ur jorden. Plocka dem redan nu, så kommer jobbet att bli lättare längre fram i sommar.

Ät upp ogräset
Gör pannkakor på maskrosorna: www.healthygreenkitchen.com/dandelion-pancakes-for-eco-friendly-friday-4th-edition.html

Nässlor är fina primörer och smakar gott i soppa. Själv gillar jag den krämigare varianten, som till exempel Leif Mannerströms: www.recept.nu/leif-mannerstrom/soppor-och-grytor/ovrigt/nasselsoppa.

Gödsla
Gamla, väl uppvuxna träd och buskar, kan klara sig utan extra näring. Men resten av dina blommor, buskar och odlingar mår gott av gödning. Mylla ner lite höns- eller stallgödsel. Och häll benmjöl på blomsterlökarna.

Trampstenar på plats
Lägg ut trampstenar eller gångar i land och rabatter, så att du inte trycker ihop jorden genom att gå där plantor ska växa.

Sätt ut växtstöd
Pioner, riddarsporrar och bärbuskar kan alla behöva stöd innan de blivit alltför höga och tunga.

Plantera
Under maj är det fortfarande tidigt på säsongen. Träd, buskar och perenner som planteras nu, har hela sommaren på sig att etablera sig ordentligt.

Vattna
Nyplanteringar, ettåriga sommarblommor och grönsaker behöver ofta mycket vatten (läs på fröpåsen eller kruketiketten hur mycket vattning växterna behöver).  Men även buskar och liknande som planterades förra året, kan vara bra att ta hand om. Vattna gärna när det har regnat, då släpper jorden igenom vattnet som bäst. Fler råd för vattning går att läsa hos Grobar: www.grobar.se/116/Praktika/Skotsel/Bevattning/Vattna-ratt-och-ratt-tid

Omskolad luktärt i svart kruka
Luktärtorna har skolats om, fått lite benmjöl och stöd att växa på. Stjälkarna har knipsats av för att främja förgrening.

13 maj 2013

Gott och lättodlat på balkongen



Vissa växter är lätta att odla och fungerar väl på små ytor. Nedan är några sådana exempel, som dessutom är goda att äta. Tänk bara på att använda bra jord, gärna anpassad för krukor (u-jord exempelvis). Det ska finnas hål i botten på kärlen som växterna står i, så att vattnet kan rinna undan. Och på balkonger, i små krukor, torkar jorden snabbt ut. Men täcker du jorden med exempelvis gräsklipp, kottar eller vad du nu kommer över - så behålls fuktigheten bättre.

Sallad och ruccola går att direktså nu i maj. Själv ville jag komma igång snabbt. Så jag frösådde sparrissallad, som fick flytta ut i helgen. Sallad klarar lite kyla, men på nätterna lägger jag för säkerhet skull en bit lakan över krukan. I alla fall nu i starten. Sallad gillar inte att torka ut, så varma sommardagar trivs den bäst i lite skugga. Blanda gärna olika salladssorter. Ett råd för odling på liten yta är att hålla sig till plocksallader. De bildar inte några huvuden, utan det är bara att plocka blad, undan för undan, hela säsongen. Dessutom är det bara att fylla på med nya frön om det blir tomt i krukan. Odlingskärlet som plantorna står i behöver inte vara så djupt, men gärna brett.

Mangold ger fin och lite kraftigare grönska - särskilt om du blandar olika färger som röda, gula och vita. Förutom lite gödning, så kräver inte mangold särskilt mycket pyssel. Tips: Efter en lätt förvällning är bladen supergoda att steka i olivolja tillsammans med vitlök och vita bönor eller bondbönor. Salta och peppra. Sedan är det bara att blanda grönsakerna med pasta, lite parmesan och parmaskinka (om man gillar kött). Gott!

Rädisor växer snabbt och lätt, exempelvis i en balkonglåda. Fortsätt gärna att så fler under sommaren, för att slippa ett tomt förråd. Men för att rädisorna ska smaka friskt och krispigt är det viktigt att hålla jorden fuktig och gärna plocka rädisorna innan de blivit för stora.

Rödbetor fungerar toppen att så i stora hinkar eller korgar. Rödbetor tillhör samma familj som mangold. Så förutom rötterna har de också goda blad att tillaga - framför allt när de inte är alltför kraftiga.

Morötter är också lätta att så i krukor eller hinkar. För att få raka fina morötter är det bra om de planteras i porös, gärna lite sandig jord, som är lättforcerad. Här kan du läsa lite mer om krukodling av morötter: http://www.examiner.com/article/growing-carrots-buckets-is-efficient-and-fun.

En Potatis i en hink, ger många goda potatisar på middagbordet. Lite råd om hur du odlar potatis i hink skrev jag här: http://sophiestradgard.blogspot.se/2013/04/odla-potatis-pa-balkongen.html.

Mynta kan du antingen så eller köpa färdig. Själv köpte jag en mynta i mataffären, som jag planterade om i en större kruka. Den har nu växt så mycket att jag delat den. När risken för nattfrost är över (ungefår i juni här i Stockholmsområdet) får plantorna flytta ut. Mynta är väldigt gott att ha i lemonad. Jag brukar ta en knippe som jag mosar lätt i en kanna. Sedan häller jag på saften från en lime eller citron, plus två-tre matskedar socker och cirka en liter kallt vatten.

Persilja tål frost, så den kan du sätta ut redan nu. Soligt till lätt skugga och näringsrik jord passar persiljan bra.

Citronmeliss är lätt att odla och perenn. Själv har jag den framför allt i thaimat, men annars kan man brygga te på bladen eller krydda kött och fisk.

Basilika vill ha mycket sol och vatten. Men annars är basilikan lätt, eftersom den visar direkt hur den mår - saknas vatten slokar bladen, men så fort plantan fått vätska reser de sig igen. En bra kombination är att odla basilika tillsammans med tomater. Förra året frösådde jag basilika och planterade ut i en balkonglåda så fort risken för frost var över. När det var dags att åka till landet, frös jag in några stjälkar och gjorde pesto på resten. (Torkad basilika har inte så mycket smak.)

Jordgubbar och smultron kräver minimal skötsel och kan både hänga i amplar och sättas i krukor. Dessutom klarar de frostnätter i maj.

Fler tips på växter som fungerar bra att odla på balkongen finns i den här artikeln: http://www.alltomtradgard.se/artiklar/odla-i-kokslandet/koksvaxter-pa-balkongen

12 maj 2013

Väck matrester till liv

Fänkålsstump som börjat växa på nytt
För ett tag sedan hittade jag bilder på nätet som visade hur stumpar från selleri, sallad och purjolök hade planterats - och då börjat växa igen. En kul grej att testa tänkte jag. Så häromveckan, när en fänkål hade bidragit klart till maten, stoppade jag ner rotbiten i en vattnad jordbädd. Och vips! Så kom det små fänkålsspröt. Det pratas ju mycket om att vi ska undvika att kasta rester när vi lagar mat. Ett sätt är alltså att plantera dem.

Vill man göra det riktigt enkelt för sig, går det bra att bara sätta växterna i lite vatten (några centimeter i botten) och sedan vänta på nytillväxten.

Här ges en mer utförlig beskrivning av selleriplantering i trädgårdslandet: http://alternative-energy-gardning.blogspot.se/2013/02/re-growing-celery-from-celery.html

11 maj 2013

Nu blommar det

Vildtupan i cerise och gult
Lite här och var tittar de fram i trädgården - vildtulpanerna! Med sina starka färger lyser de som små karameller och sprider glädje när man går förbi. Däremot verkar inte rådjuren särskilt intresserade av blommorna, vilket jag är glad för. Jag är också glad för att paret som ägde huset från början, planterade dessa fina glädjespridare.

Blommande forsythiahäck
Längs med en lång- och en kortsida av huset avgränsas tomten av en forsythiahäck. Jag har testat att beskära den på olika sätt (i marknivå för att uppmuntra nya skott att skjuta fram och formklippning för att täta till grenverket), men den är fortfarande bitvis ganska gles. Så här års är det dock lätt att strunta i risiga delar, och bara njuta av de gula blommornas överflöd.

Blommande kungsängslilja
Äntligen! Kungsängsliljorna under äppelträdet har slagit ut.

Påskliljor i blom
För ett år sedan, när min man och jag kom hem från BB med vår nyfödda son, stod en kruka med påskliljor på bordet. Det var svärmor som hade ordnat en fin välkommen hem-present. När blommorna hade vissnat slängde jag dem i en plastpåse. Planen var att jag skulle plantera ut påskliljorna vid ett bra tillfälle. Men tiden gick, och inte förrän sent på hösten tog jag mig för att sätta lökarna. Då hade jag ganska svaga förhoppningar om att det skulle komma upp några påskliljor i år. Men nu blommar de. Och påminner om en mysig tid.

10 maj 2013

Rödlök, potatis och bondbönor i jorden

Rödlök som ligger i jord

Idag satte jag rödlök i en av mina pallkragar. Egentligen är det lite sent att plantera lök i Stockholmstrakten - april hade varit en bättre månad. Men jag tänker att det nog fungerar ändå. Rödlök kan lätt bli frän i smaken om jorden torkar ut. Så för att hålla fukten, och hindra ohyra som lökflugor från att förstöra odlingen, har jag fiberduk över.

Bondbönor som slingrar upp på bambukäppar

Förutom lök, har jag också planterat mina förgrodda potatisar och bondbönor. Tanken var ju från början att ha potatisen i korgar på vår uteplats, vilket jag skrev i inlägget ODLA POTATIS PÅ BALKONGEN. Men sen läste jag att potatis och bondbönor gillar att växa tillsammans. Så då testar jag det. En nackdel är dock att plantorna nu står i trädgården, där rådjur kommer åt att äta potatisblasten. Jag funderar därför på att bygga ett skydd av hönsnät, som förhoppningsvis kan hindra de glupska djuren.

När jag odlade bondbönor förra sommaren, gjorde jag en ställning av bambu (två bockar med en tvärslå över) som jag fäste snören i. De snörena fick bönorna slingra sig upp för. Jag tyckte dock att konstruktionen blev lite vek. Så i år har varje bondböna fått en egen bambustav att klättra på.

8 maj 2013

Pionstöd på plats redan nu

Plantstöd för pion

Tidigare har jag inte varit så snabb med stöd till mina pioner. Först när de tunga blommorna nickat i slokande stjälkar, har jag varit framme med stålbågar och stagat upp. Men i år är växtstöden på plats redan nu. På så sätt kan pionerna växa upp genom dem naturligt. Dessutom är stöden, med sina runda rutnät, utformade för att samla ihop just pioner fint. Den här sorten kommer från Nelson Garden (Up & Grow).

6 maj 2013

Balkansippan - söt vårblomma som ratas av rådjur

Blommande balkansippor

I entrérabatten och vid vår garageuppfart har jag satt balkansippor (Anemone blanda). De små blommorna påminner en aning om vitsippor. Men färgmässigt kan de gå från vitt, till rosa och blått.

Även om balkansippan inte tar för sig i starka färger eller kraftigt växtsätt, så har den ändå en  tydlig personlighet - i all sin enkelhet. När det är sol öppnar den sina blomblad. Och när det är molnigt så sluter sig blomman igen.

Balkansippor är en rådjurssäker perenn som tillhör familjen ranunkelväxter. Och precis som vitsippor sprider sig balkansippor med rhizomer. Rhizomer är underjordiska stammar där det samlas näring som sipporna utnyttjar under vintern och vid torka. Om du vill dela balkansippor så väntar du tills bladen vissnat helt och gräver sen upp rhizomerna. Torka jordstammarna i ett dygn innan du delar sippan. Därefter är det bara att plantera. Gärna med lite lövmull eller kompost.

Balkansippa kan planteras i både full sol och halvskugga, exempelvis i en häck eller gräsmatta. Men ska den stå i rabatten är det bra att sätta den långt fram så att den syns. Då harmonierar blomman fint i färg med exempelvis hyacint, pärlhyacint och scilla.

stängda balkansippor
Balkansippor en molnig dag

5 maj 2013

Årets första skörd

Avklippt gräslök i en vit skål

Vi har två äppelträd på tomten. Och under dem finns små tuvor av gräslök. Jag vet inte riktigt hur det kommer sig att gräslöken växer där. Kanske för att den sägs motverka fruktskorv? Löken verkar hur som helst trivas och den har redan kommit upp en bra bit. Så idag kunde jag skörda en omgång till middagen. Härligt! En liten försmak på odlingssäsongen.

Knoppande kungsängslilja

Under äppelträden växer också kungsängsliljor. De första planterade jag för två år sedan. När jag såg att de gillade platsen, fyllde jag på med några fler förra hösten. Och troligtvis blir det änu fler i år. De är ju så otroligt fina när de vecklar ut sina chackrutiga små klockor. Än så länge har inte blommorna tittat fram denna vår, men snart så...

4 maj 2013

Kompostens svarta guld

Skottkärra med jord och en spade
En liten del av all mull som fanns i komposten

Förra året testade jag bokashikompostering. För de som inte provat, så är det en japansk metod där man häller bokashiströ på köksavfallet, som då syras. Några plus med bokashi är att inga växthusgaser släpps ut (det är den mest klimatsmarta komposteringsmetoden), det går lika bra att syra äppelskruttar som köttbitar (sistnämnda behöver bara mer strö) och under processen bildas vätska som är bra växtnäring. Samt att kompostmaterialet omvandlas till trädgårdsgödning på bara två, tre veckor.

Efter några månader med ströpill, hinkar som skulle bytas titt som tätt och meck med att hålla bra fuktnivå i bokashihinkarna (jag köpte den enklare varianten utan tappkran) tröttnade jag dock. Jag vill ha det enkelt.

Istället gick jag över till en klassisk träkompost från Mullbanken. I den kan jag slänga ner växtmaterial från trädgården och köket, utan extra pyssel. Dessutom tycker jag att det är fint med en gedigen trälåda, till skillnad mot exempelvis en varmkompost i plast. Varmkomposten har i och för sig en snabbare process, håller värmen ordentligt på vintern och klarar alla matrester. Men de fördelarna tyckte jag inte gjorde så mycket idag, när jag grävde i komposten. Där fanns en riktig skatt - massor av härligt svart mylla!

Några tips för trädgårdskompostering

  • Satsa på en kompostlösning som är tre gånger så stor som du tänkte från början. Annars är risken att komposten fylls upp direkt.

  • Två kompostbehållare att varva mellan är smidigt. När den första är full kan du låta den vila i ett år, medan du fyller på den andra.

  • Några pallkragar ovanpå varandra fungerar bra som kompost.

  • Ska du använda kompostgaller kan det vara bra att klä det med exempelvis en sopsäck med hål i botten. Då torkar inte komposten ut under sommaren (vilket gör att processen avstannar) och maskarna kan fortfarande leta sig upp.

  • Det går att slänga ner pinnar och större växtdelar, men ju mer finfördelat materialet är, desto snabbare går förmultningen. Så klipp gärna sönder grenarna först. Mjukt växtmaterial kan du köra över med gräsklipparen.

  • För att komposten ska fungera behövs en lagom blandning av kol, kväve, syre och vatten. Plus lite jord eller kompostmull. Kol finns i döda växter och kväve i levande. Syre finns ju i luften och vatten i växter och regn. Utgå från 30 delar kol och 1 del kväve.

  • Är komposten varm i mitten och luktar ungefär som jord, så är allt som det ska. Men om den börjar lukta unket är innehållet troligtvis för blött och/eller kväverikt. Då är det bara att fylla på med lite dött trädgårdsmaterial. Är komposten däremot kall och torr, behöver den tillskott av kväve och eventuellt lite vattning för att komma igång igen.

  • Släng inte tillagade frukter och grönsaker i en trädgårdkompost. Kaffe, ägg- och citrusskal går däremot bra.

  • Plocka upp maskarna som kommer fram när du gräver i trädgården och släng ner dem i komposten. Många maskar som trivs, ger finfin mull.

3 maj 2013

Vårstjärna och blåstjärna - eller bara scillor rätt och slätt

blåstjärnor i rabatt
Blåstärnor i entrérabatten
Just nu blommar det blått i trädgården. Fina små blommar lyser och nickar i vinden. Och vill man göra det enkelt för sig - vilket inte behöver vara fel - så kan man kalla alla de små lökväxterna för scilla. Men om man tittar noga så brukar några blommor titta upp. Det är vårstjärnor. Och de som böjser sig lätt ner mot marken, kallas med ett annat namn för blåstjärnor.

Tidigare räknades vårstjärnor till ett eget släkte (Chionodoxa). Men eftersom de inte skilde sig så mycket från scillor, så har de fått flytta in under scillasläktet och kallas numera för Scilla forbesii.

Lite kuriosa är att vätska från scillor används bland annat i hostmedicin och vid hjärtoperationer.

2 maj 2013

Hjälp ”blinda” påskliljor att blomma igen

Påskliljsblad
Efter några år på samma plats är det vanligt att påskliljor skjuter upp massor med blad, men inga blommor. I England kallas såna påskliljor för ”blinda”. Det finns dock knep för att undvika rena bladrosetter och för att få påskliljorna att blomma åter.

  • Lökväxter mår bra av att gödslas med benmjöl. Det tar dock ett tag innan benmjölet verkar. Så häll på det redan när påskliljorna blommar.

  • Ta bort överblommade blommor, men lämna kvar bladen. Bladverket drar ner näring till löken, som då börjar förbereda sig för nästa års blomning. Därför är det också bra att vattna påskliljor som står torrt. Annars är risken att plantorna inte hinner suga upp tillräckligt med näring innan de vissnar av torka.

  • När blommorna har vissnat, men bladen fortfarande är gröna, kan man också tillsätta gödsel. Vedaska, hönsgödsel i pelletsform och lökväxtgödsel ger alla bra näring till påskliljor.

  • Ett vanligt problem är att det har blivit för trångt när påskliljorna förökat sig. Då kan du dela på lökarna. Men vänta tills bladen vissnat ner innan du gräver upp plantorna. Eftersom påskliljor gillar väldränerad jord, kan det vara bra att jordförbättra med lite kompost på planteringsstället. Sedan gräver du ner lökarna i hål som är tre gånger lökarnas höjd med fem till tio centimeters mellanrum.

1 maj 2013

Persiljan flyttar ut


Krukor med persilja i uppklippt mjölkkartong
Persilja, precis som jordgubbar, tål frost och kan sättas ut redan nu i maj. Så för att lätta på trycket i fönsterbrädorna, tänkte jag ställa ut de största frösådda persiljeplantorna. Men för att inte köldchocka växterna avhärdar jag dem först. Det vill säga att jag ställer ut persiljan några timmar om dagen i cirka en veckas tid (helst lite längre för varje dag). Först efter den tillvänjningen får plantorna flytta ut permanent.

Närbild på blad och krukor
Som sagt, det är lite trångt hemma. Närmast i bild står blomman för dagen och strax bakom skymtar en kronärtskocka.


Men det är ju inte bara inomhus det växer. Rabarern har också tittat upp. Hur fin är inte den runda lilla knoppen med sitt tjockveckiga blad?

Blåsippor
Och under buskarna blommar de vackra blåsipporna för fullt.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...