29 april 2013

Årets första floppar

Såkruka med jord
Vad spirar i krukan mån tro? Svaret är ingenting! 6 mars sådde jag en påse bolltistel och sedan dess har jag pysslat om de små krukorna. Då och då har jag lyft på den skyddande plastpåsen för att se om det hänt något. Men icke. Så nu blir det kompost av jorden och inköp av färdiga bolltistlar. Jag såg till exempel att Lilla Fiskaregatans trädgårdsbutik (www.lillafiskaregatanstradgardsbutik.se) har rea.

Vissna ruccola-grodblad

Ruccola är ett tåligt och tacksamt släkte. I alla fall när plantorna kommit upp en bit. Men eftersom det är ganska många odlingar på gång i olika delar av huset, så har jag ibland struntat i den försiktiga vattningen med blomspruta. Istället har jag hällt på med vattenkanna. Och ruccolans grodblad klarade inte riktigt den behandlingen. Men eftersom ruccola är lättodlat - även på friland - så tänker jag att det inte gör så mycket den här gången.

28 april 2013

Vitlöksodling på senhösten, eller på våren i kruka

Vitlöksskott i jord

Vitlöken har tittat upp! Sent i höstas tryckte jag ner några klyftor i trädgården (i november efter första snön har jag för mig). Eftersom jag inte sått vitlök tidigare, tyckte jag att det var roligt att testa var den skulle ta sig bäst. Jag stack därför ner klyftor på tre olika ställen. Dels i trädgårdslandet, där den aningen leriga jorden blandats upp med kompost och gödsel. Och det är någon timmes skugga mitt på dagen. Dels framför uteplatsen, där det är lite växttrångt, men lä och massor av sol. Jorden består av en blandning av mull och lerjord. Till sist planterade jag också några klyftor i en pallkrage i sydvästläge. Den var fylld med köpejord, plus lite kompost och jord från trädgårdslandet. Än så länge är det jämnt skägg mellan odlingarna, men det ska bli spännande att se hur de utvecklar sig.

Vårodla vitlök

För den som är sugen på att plantera vitlök nu på våren, så går det också bra. Men då är det blasten som skördas, inte själva löken. Vitlök behöver nämligen 30 dygn under 10 C° för att utveckla klyftor. Riktig sättlök ger säkrare skörd och mindre risk för sjukdomar. Men vanlig matbutikslök fungerar ofta bra det med.

Börja med att försiktigt plocka isär löken. Sätt klyftorna cirka fem centimeter ner i porös jord i soligt läge. Spetsen ska vara uppåt. Och har toppen blivit lite grön är det bara bra. Då finns det ordentlig växtkraft i klyftan. Runt 15 centimeter mellan klyftorna är lagom. Eller två vitlöksklyftor i en normalstor kruka, om du ska odla på balkongen eller inomhus. Sen är det bara att vattna och vänta tills det börjar gro.

Engelska trädgårdsmästaren Alys Fowler har bra råd för alla som är sugna på vitlöksodling: http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/2012/nov/09/alys-fowler-garlic

27 april 2013

Barnvänliga penséer, magiska julrosor och massor av ris

Lillavita och purpurfärgade penséer

Vi har en krukplanterad buske på uteplatsen. Jorden och lecakulorna i krukan har en nästan magnetisk dragningskraft på vår ettåring. Han älskar att krafsa runt och slänga ut det han kommer åt. Däremot har han inte varit så intresserad av att rycka i själva busken. Därför tänkte jag att det skulle vara en bra idé att plantera massor av penséer under busken. Penséer tål kyla, går att äta (om den andan skulle falla på hos sonen) och jorden skulle inte synas under alla fina blommor.

Så imorse gick jag och handlade ett gäng penséer i purpur och lila. När de väl var på plats och lyste fint i solen, promenerade vår lilla kille dit direkt, och började dra av blombladen. (Jag uppskattar ändå hans intresse för växter och jord. Det bådar på sitt sätt gott.)

Rosa julros i kruka

Hos blomsterhandlaren såg jag också en ståtlig julros som jag inte kunde låta bli att köpa. Den glädje blommorna ger när de tittar fram mitt i smällkalla vintern är ju svårslagen (julrosor är dock farliga att äta, så små barn ska man ha koll på i dess närhet). Enligt gammal skrock jagar julrosen dessutom bort onda andar och sjukdom om man har den vid entrén. Så där står den nu. I alla fall ett tag, tills den får komma ner i jorden.

Rabatt med nedklippta ölandstokar

Äntligen är ölandstoken färdigbeskuren! I veckan har jag haft kvällspass för att hinna klippa häcken innan lövsprickning, och idag tog jag de sista buskarna som gick att beskära. Några tokar hade redan hunnit få löv, så de får jag klippa senare. Nu kommer nästa jobb; att åka till tippen med allt ris. Under vår uteplats ligger säkert 40 kubikmeter med grenar. Phu!

26 april 2013

App för att elda och grilla säkert

Bild från appen Brandrisk Ute

Valborg närmar sig och det finns kanske en del kvistar och grenar som du vill elda. Eller korvar som ska grillas. Då kan appen Brandrisk Ute vara ett tips. Brandrisk Ute är framtagen av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Där finns information om hur stor risk det är för gräs- och skogsbränder i ditt närområde (utifrån geopositioneringen i telefonen/ipaden), checklistor för hur du grillar och eldar säkert, möjlighet att dela brandriskinformationen på exempelvis Facebook, plus fler bra grejer.

Prognoserna uppdateras dagligen och visar en femdagarsperiod. Appen är gratis och finns i Appstore för iphone- och ipad-användare, samt på Google Play för de som har Android-telefoner.

23 april 2013

Full fart på växterna - några gödselråd

Morötter

Grundgödsla

När jorden reder sig är det läge att grundgödsla (det går att gödsla sent på hösten också, men själv föredrar jag att lägga på gödseln när jorden suger upp näringen ordentligt, och växterna är på gång att vakna). Gödseln ska myllas ner lätt i jorden några dagar innan plantering och sådd. För att få en långverkande effekt över hela odlingssäsongen, passar stallgödsel som ko- och hästbajs bra. Det är viktigt att gödseln är välbrunnen. Så antingen köper du färdigkomposterad gödsel, eller använder färskt dynga som får förmultna ett tag. Ett sätt är då att lägga löv eller halm underst, sedan hälla på bajset och därefter toppa med mer löv eller halm. Komposten fungerar också bra som underlag. Ovanpå lägger du även här löv eller halm.

När det gäller perenner, buskar eller liknande, kan du lägga lite fjolårslöv eller prennklipp över rötterna. Häll sedan på stallgödsel och låt maskarna göra resten av jobbet.

Hönsgödsel innehåller mycket kväve och kan vara bra för att få igång tillväxt. En näve hönsgödsel blandas med cirka 25 liter kompost, eller köpt planteringsjord. Sedan lägger du ett två decimeter tjockt lager under växterna.

Grönsaker har olika näringsbehov

Pumpa, kål, squash, purjolök och gurka behöver mycket gödsel. Medan morötter, rödbetor och sallad kräver måttlig näring. Potatis, majs, jordärtskocka samt persilja klarar sig däremot med ganska lite gödsel. Får morötter och potatis för mycket kväve, blir dessutom blasten stor, men rötterna små och lite träiga. Ärtor och bönor däremot, fixerar luftens kväve. Och genom sina kvävesamlande bakterier på rötterna, tillför de näring till jorden. Så låt dessa växter stå kvar över vintern och på våren gräver du ner resterna. På så sätt får jorden både näring och mull.

Hur mycket gödsel som behövs beror alltså lite på vad du ska odla och vad du har för jord. Men cirka fem liter stallgödsel per kvadratmeter är ett riktmärke för måttlig gödsling. Kompostjord tillför i sig inte särskilt mycket näring, men är otroligt bra för att förbättra jordens struktur. En kökskompost innehåller mycket kväve och har därför viss gödslande effekt. Köpt jord är till stor del uppbygd av torv. I princip kan man säga att billig jord innehåller mycket torv som brutits högt i torvlagret. Ju dyrare jorden är, desto djupare nerifrån kommer den. Och desto mer näringsrik och bättre är den.

Ett bra upplägg för pallkragar

Ska du odla i pallkragar kan det vara bra att fylla dem med fyra femtedelar köpt planteringsjord och resten stallgösel. Bönor och perenna kryddörter behöver dock bara halva mängden gödsel. Släng också i några hinkar kompost eller vanlig trädgårdsjord för att få en bra jordstruktur.

Flytande näring under sommaren

Under sommaren är det bra att fylla på trädgårdsland och planteringar med flytande gödsel, som verkar snabbt. Gödsla dock inte för sent på säsongen. Runt mitten av juli är det bra att sluta med kvävegödslingen (runt midsommar i norrland) för att växterna ska hinna förbereda sig inför vintern. Däremot kan man fylla på med höstgödsel - vilken innehåller kalium och fosfor - i mitten av augusti (början av augusti i norrland).

Hönsgödsel fungerar bra i flytande form. Släng några nävar i en hink med vatten. Låt det hela stå över natten och häll sedan på mer vatten tills blandningen ser ut som te. Vattna på jorden och bredvid plantorna.

Nässelvatten gör du genom att fylla en hink med nässlor. Sen häller du på vatten tills nässlorna är täckta. Sätt på ett lock och låt stå i cirka en vecka. Blanda ut en del nässelvatten med tio delar vanligt vatten. Det luktar inget vidare, men är mumma för växterna.

Guldvatten, eller på ren svenska kiss, är fyllt med näringsrikt kväve. Plus att rådjur inte gillar lukten av urin. Blanda en del kiss med tio delar vatten så har du den gyllene vätskan. En liter guldvatten per kvadratmeter och gång är lagom.

Gräsklipp är bra att lägga på grönsaksland och rabatter. Det innehåller mycket kväve, håller kvar fukten och hindrar ogräs från att komma upp. Ett täcke på cirka en centimeter brukar räcka. Om sniglar invaderar gräsbädden, kan du mylla ner gräset i jorden.

Några fler tips

En lång lista över olika typer av gödsel och vad de passar till finns bland annat på In My Garden

21 april 2013

Pysslar om den ogillade ölandstoken

Risig ölandstok

Häromåret tog ölandstoken hem det föga smickrande priset ”Sveriges minst omtyckta buske”. Det var Anna Vattenkanna som hade en omröstning på sin sajt. I ogilla-toppen låg även berberis och forsythia. Jag har alla dessa buskar i trädgården. Forsythian och token bildar dessutom långa häckar. Men eftersom huset är från 50-talet och trädgården anlades samtidigt – med flera väl uttänkta poänger – så tycker jag ändå att buskarna passar. Det gäller bara att få dem att fungera bra i helheten. (Vilket i och för sig kan vara en liten utmaning.)

Efter år av negligerad klippning, har dock ölandstoken blivit riktigt risig. Så i helgen påbörjade jag operation ”klippa ner tokarna till marken”. Förhoppningsvis hinner jag klart innan knoppsprickningen, då det är dags att låta buskarna vara. När beskärningen är klar tänkte jag slänga på lite gamla löv och kogödsel. På så sätt får häcken näring för att orka skjuta nya skott. Plus att rötterna får lite skydd, vilket ölandstokar gillar.

20 april 2013

Att ta en sak i taget ger mindre stress

Närbild på julros

Våren har äntligen kommit. På riktigt! Det är en fantastisk tid med blommor som försiktigt tittar fram och fullt med knoppar i rabatter och gräsmatta. Men det är också nu som man ser allt som behöver klippas, rensas och krattas.

För att inte bli helt snurrig av allt fix, fokuserar jag på en sak i taget. Det vill säga, jag bestämmer mig för vad jag ska göra, till exempel att rensa i rabatten vid entrén, och så gör jag det tills rabatten är färdigrensad. I en trädgård är det annars väldigt lätt att halka in på sidospår - oj, där var lite ogräs som borde tas bort, de växtstöden behöver tryckas ner bättre, och så vidare. Då blir allt halvfärdigt. Men fokuserar man på att göra klart en mindre del åt gången så blir det tydligare resultat. Och på det sättet mindre mental stress. (Sen kan jag inte låta bli att fuska ibland. Lusten måste ju också få vara med i pysslet med trädgården.)

19 april 2013

Odla potatis på balkongen

Potatisar som förgror

I en av tv:s morgonsoffor förra året tipsade Victoria Skoglund, ansvarig för Zetas  handelsträdgård, om potatissorten Timo. Den skulle vara både tidig och god. Och efter att ha odlat den på vår uteplats i somras, kunde jag konstatera att Victoria hade helt rätt. Det var en riktigt smakrik potatis med fin konsistens. Anledningen till att jag hade potatisen på uteplatsen, var att den ligger en halv trappa upp och på det sättet slapp jag hungriga rådjur. Dessutom var det smidigt att odla i stora korgar, precis utanför köket.

Så här balkongodlar du potatis

Om du har orken kan du börja med att förgro potatisen svalt och ljus (det får gärna vara runt 15 grader). Knölarna brukar då må bra av att ligga i en äggkartong. Efter cirka tre till fyra veckor växer små groddarna ut. Och när björken står i knopp och du kan sitta med rumpan bar mot jorden, utan att frysa, är det lagom att plantera ut potatisen. Den som vill plantera i trädgårdslandet kan göra det, men själv kör jag alltså balkong-/uteplatsodling.

Då klär jag insidan av några korgar (cirka 60 centimeters i diameter) med svarta sopsäckar. För att vattnet ska rinna undan, men inte för fort, gör jag avrinningshål cirka fem/tio centimeter upp från botten. Det går självklart lika bra att odla i plasthinkar eller liknande. Men håll dig till svart. För potatis som ser solens ljus blir grön, och grön potatis är giftig.

I botten av korgarna slänger jag ner lite dräneringsmaterial som krukskärvor, grov småsten och lecakulor (det som finns hemma). Sen häller jag på tio centimeter jord. Potatisar gillar att ligga i lucker, väldränerad och helst sur jord. När jag sedan lägger ner potatisarna - två per kruka, vilket motsvarar en per hink - gör jag det försiktig för att inte skada groddarna. Den sidan som har flest groddar ska vara uppåt. Sen är det bara att hälla på fem till tio centimeter jord på toppen och vattna lite.

När plantan är runt en decimeter, fyller jag på med mer jord. Och allt eftersom blasten blir högre fortsätter jag att fylla krukan. På det sättet växer det ut fler knölar från stammen. Sen är det bra att vattna då och då och kanske slänga på lite gräs för att hålla fukten och ge näring. En vecka efter blomning är det dags att skörda.

I Victoria Skoglunds blogg "En trädgårdsmästares väg" finns fler goda råd och fin inspiration: http://blog.leila.se/victoriaskoglund

17 april 2013

Ny kant för att stoppa rymmare

Rabatt med trasig kantlist

Förra året tryckte jag ner vågad plast, för att växter i rabatten inte skulle rinna över på plattorna. Egentligen tycker jag inte såna plastkanter är särskilt snygga. Men eftersom jag minns dem från min farmors trädgårdsland, finns det ändå något mysnostalgiskt över dem. All tung snö under vintern har dock gjort att listerna gått sönder. Och de små lökarna har rymt ner mellan plattorna.

Därför funderar jag nu på nya lösningar. Uppe på tapeten har jag haft rabattkant av bambu, eller metall som får rosta, plankor i tryckimpregnerat trä som målas svarta och svarta metallister (här kan du se vilka jag menar: http://www.hasselforsgarden.se/konsument/produkter/hem-traedgaard/traedgaardskant). Efter funderingar kring pris, estetik och hur lätthanterliga de olika rabattkanterna är, har jag till slut bestämt mig för sistnämnda. De är inte särskilt billiga, men förhoppningsvis tåliga och lätta att trycka ner.

15 april 2013

Tre alternativ till pallkragar

Blommande fält

Pallkragar säljer som smör i solsken. Och det är inte så konstigt då de värms upp snabbt, ramar in växterna prydligt och går att hålla ganska ogräsfria. Men det finns alternativ till lådorna. Här är tre som kan vara värda att prova.


Lasagneodling

Tanken med lasagneodling är att bygga upp ett så tjock lager ovanpå ogräset, att det kvävs och dör. Helt utan att gräva. Första året passar platsen bra för zucchini och andra stora bladväxter som klarar lite ruffare förhållanden. År två kommer jorden att vara ordentligt uppluckrad och passa för all odling.

Så här gör du:

1. Börja med ett lager tjock kartong.

2. Häll på cirka en decimeter halvruttna fjolårslöv.

3. Fortsätt med ett nytt lager kartong.

4. Fyll på med näring i form av exempelvis hästgödsel och gräsklipp.

5. Lägg på ett sista lager kartong.

7. Toppa med vanlig jord.

8. Vattna om du vill att kartongen ska mjukna fort, annars kan du låta lasagneodlingen stå ett tag, så mjuknar kartongen av sig själv. Sen är det bara att göra hål där du vill sätta dina växter, plantera och vattna.

Se videon där Alys Fowler beskriver hur hon har byggt upp sin lasagneodling: http://www.youtube.com/watch?v=JoOzBiPhYCc


Rabatter (nästan) utan att gräva

I "Trädgårdshandbok för lata" finns en beskrivning på hur man skapa nya rabatter med minimal grävinsats.

Så här gör du:

1. Välj plats för rabatten och markera ytan med vattenslang eller käppar. Gräsmattan är ett bra underlag, eftersom den är plan, näringsrik och lätt att göra hål i.

2. Gräv bort grässvålen i en decimeterbred kant runt den tänkta rabatten. Kanten hindrar gräset från att krypa in i rabatten.

3. Gräv hål för de buskar och perenner som ska stå i planteringen.

4. Låt tidningar ligga i blöt tills de är genomvåta.

5. Lägg tidningarna uppslagna över gräset. Låt sidorna gå ut över den decimeterbreda kanten och vik ner tidningarna i hålen. Platta till tidningarna för att få bort veck som kan släppa in ljus. Ljuset gör att gräset växer upp i rabatten.

6. Plantera dina växter. De ska stå någon centimeter högre än normalt.

7. Täck hela rabattytan med minst 15 centimeter planteringsjord. Med tiden kommer jorden att sjunka och höjdskillnaden att minska. I kanterna kan man sedan lägga barkmull för att kunna köra nära med gräsklipparen.

8. Så ettåringar, exempelvis buskkrasse, i mellanrummen för att täcka jorden.

9. Vattna ordentligt och håll jorden fuktig hela första säsongen.


Djupsängar

I "Odla dina egna grönsaker" beskriver Åke Truedsson hur man gör en djupsäng, det vill säga en väldränerad odlingsbädd som är upphöjd och vattenhållande. Djupsängar fungerar bra för alla typer av odling.

Så här gör du:

1. Ta ut en yta som är 1,5 meter och cirka 5-15 meter lång. Platsen ska inte innehålla flerårigt rotogräs som tistlar eller fräken.

2. Lägg på 10 centimeter stallgödsel och lika mycket humusbildande material (gamla löv, gräsklipp, hö, kompost, eller liknande).

3. Häll gärna på näring i form av stenmjöl, benmjöl, vedaska och gipspulver. Om jorden är sur är det bra att kalka med exempelvis dolomit- eller kalkstensmjöl.

4. Gräv ett dike rakt över odlingsbädden. Sedan lassar du upp jorden som du gräver upp till ena änden av bädden.

5. Om du gör odlingsbädden ovanpå en gräsmatta vänder du på den i botten av diket.

6. Blanda jorden med materialet du lagt på bädden och använd en kratta för att jämna till en fin "bänk". Med foten kan du trycka till kanterna så att de blir sluttande.

7. Gräv diket framåt längs med bänken, tills du är klar med hela djupsängen.

13 april 2013

Mer njutning och mindre perfektionism

Sanna Töringe håller föredrag

Ängar med kejsarkronor, midsommarblomster i tusental och lite kirskål i hörnen - det var några av bilderna Sanna Töringe visade upp under sitt föredrag "Paradiset: Underbart, enkelt och lite lagom slarvigt i trädgården". Och precis som namnet antyder var Sannas 30 minuter på Nordiska Trädgårdar skönt befriade från hårda påbud och stelfixade trädgårdsprojekt. Här kommer några av hennes råd för hur man kan skapa vackra och njutbara trädgårdsmiljöer.

En skyddad plats där man kan vara (sig) själv, det är en bra grund för en trivsam trädgård. Däremot är det inte så noga med välklippta häckar och nolltolerans mot ogräs. Låt det vara lite vilt. Då trivs dessutom djuren bättre. Skulle pressen från grannarnas välordnade täppor kännas för hård, kan man ju alltid ha en prydlig häck utåt och låta växterna sticka iväg lite som de vill innanför.

Sen är det ju vackert med kontraster. En stram buxbomhäck mot en vild äng skapar dynamik och förstärker varandra. Och även i en rätt vild trädgård kan man jobba med siktlinjer, exempelvis i form av klippta gångar, och spänningen mellan ljus och mörker.

Idag är det många som pratar om latmansträdgårdar. Och visst kan man plantera marktäckare och buskar som nästan sköter sig själva. Men det finns inte helt arbetsfria trädgårdar. Å andra sidan är det just i arbetet - när man står där och gräver - som kärleken till trädgården kommer. Ett tips för att slippa stressen över allt som borde göras, är att ställa i ordning en sittplats där inte alla projekten syns. Där kan man slå sig ner för en paus i lugn och ro.

Ordna så att det finns många platser att sitta på i trädgården - en för morgonkaffet, en som passar lagom till lunch och en som har kvällssol. Och kanske någon till. På det sättet ser man hela sin trädgård. Men tänk på att ha skydd i ryggen, exempelvis i form av en häck eller ett plank. Då blir det mindre drag och mer harmoniskt. Fundera även på utsikten - vad ser du när du blickar ut?

Sista rådet var att satsa på plantor som trivs bra i området och som sprider sig villigt. Det går ju att göra en otroligt vacker trädgård med bara tio plantsorter. Särskilt om de får breda ut sig.

12 april 2013

Inspiration från Nordiska Trädgårdar

Idag var jag och min ettåring på mässan Nordiska Trädgårdar. Här kommer lite inspirationsbilder från besöket. På plats passade jag även på att lyssna på Sanna Töringes föredrag "Paradiset : Underbart, enkelt och lite lagom slarvigt i trädgården", som var baserat på hennes bok med samma namn. Imorgon kommer en sammanfattning av vad hon sa.

Enkelt men ändå välkomnande och en rolig barnmöbel

Naturlig och mer fixad skönhet

Fin arbetshörna och fantastiskt kronärtskocktyg



10 april 2013

Minikurs i trädgårdsdesign


Krukor, tusenskönor och några bärbuskstöd.

Idag var jag på kurs i trädgårdsdesign på Plantagen. Helena Arola, aktuell i Trädgårdshjälpen på kanal Sju, ledde föreläsningen. Vi höll bara på i 30 minuter, så jag upplevde inga stora aha-upplevelser. Men det är ju alltid bra att repetera kunskaper. Här kommer några av Helenas råd:

  • Fundera på hur trädgården ska användas? Ska den anpassas till barn och/eller vara lättskött? Är blomning under vår och höst viktigare än mitt i sommaren, då man kanske är borta?
  • Mörka områden går att lysa upp med ljusa eller blålila växter. Däremot kommer färgstarka växter inte riktigt till sin rätt.
  • Undvik plotter och köp många exemplar av få sorter. Upprepa sedan sorterna i trädgården.
  • Tänk på trädgården som golv, väggar och tak. Variera gärna golvet genom att exempelvis bryta av gräs med grus. Skapa väggar med hjälp av buskar, väv och staket. Om trädgården känns platt kan träd (trädgårdens tak) skapa höjd. Men ta då med i beräkningen att träd ofta har stora skuggande kronor och att rötterna suger näring ur närliggande mark. Carmensitarönn är dock ett träd som inte blir alltför stort. Dessutom blommar det på våren och får både bär och vacker färg på hösten.
  • Hur vill du att trädgården ska uppfattas utifrån? Och vilken utsikt vill du ha inifrån huset?
  • Det är ingen idé att lägga en lång, fin och böjd gång, om alla bara genar. Så studera hur folk rör sig i trädgården.
  • Underarbete kan vara tråkigt. Men nog så viktigt. Annars är risken stor att exempelvis plattor snabbt faller isär och ger plats för ogräs.
  • Undvik öppen jord och satsa på bra marktäckare. I skuggigt läge passar myskmadra och hasselört. Den senare är dessutom vintergrön. En annan klassiker är nävan Rozanne som blommar ända från maj till september.
  • Skapa spänning i trädgården och visa inte allt direkt. Låt exempelvis en buske dölja en passage.
  • Placera ut blickfång - som en staty eller en fin soffa.
  • Ett udda antal plantor upplevs mer intressant än ett jämnt antal.
  • Vissa saker är inte så snygga, som soptunnan och komposten. Fundera på bra sätt att dölja dessa.
Ofta tycker jag att Plantagen är rätt dyra och växterna håller inte den bästa kvaliteten. Men kurserna de anordnar är gratis för medlemmar (medlemskapet är också gratis). Dessutom får du 15 procent rabatt på allt du handlar under kvällen. Så ikväll passade jag på att slå till på ett par bärbuskstöd från Hasselfors Garden som jag länge gått och sneglat på. Även två fina, ganska lätta krukor och tre köldtåliga bellis/tusenskönor fick följa med hem.

9 april 2013

Purjolök i toarullar

Purjolökar som växer i toarullar



Purjolökar påminner om späda grässtrån när de växer upp från frö. Och dessa små spröt mår bra av att komma ner ordentligt i jorden när de omskolas. För att vara ytsmart, men ändå ge purjolökarna riktigt djup, planterade jag därför om dem i toarullar. På så sätt kan jag dessutom gräva ner hela krukan när det är dags för utomhussäsongen. Vissa sätter också toarullar runt purjolökarna i landet, för att de ska bli vita och mjälla.

8 april 2013

Gamla löv blir fin mull

Knoppar som sticker upp ur jorden




Under buskarna brukar jag kratta bort fjolårslöven, för att scillor och andra vårlökar ska synas ordentligt. Löven tar jag hand om på lite olika vis. Ibland slänger jag dem direkt på komposten och andra gånger låter jag dem stå till sig i sopsäckar. Då kan man ta en klump av den halvförmultnade lövmassan och slänga ner i hålet, varje gång något nytt ska planteras. Bäst jordförbättrare har löven blivit när jag haft lite tålamod och låtit påsarna stå i två år.

7 april 2013

Bra tid att klippa lavendeln

Avklippta lavendelkvistar
I april, fram till början av maj är bästa tiden att klippa lavendel. Så idag passade jag på att skära ner buskarna. Om man låter dem stå oklippta blir de med tiden glesa och risiga. Men gör man en ordentlig nedskärning vartannat år och formklipper dem lite lätt däremellan, håller sig plantorna täta och fina. Efter nedklippningen mår lavendeln bra av lite kogödsel.

Lavendelsticklingar

Från klippet brukar jag plocka ut grenar för att göra sticklingar. Då rycker jag loss en kvist på cirka 5-10 cm från en större gren. Längst ner på kvisten blir det en liten klack. (Klacken är viktig för tillväxten, därför ska man inte använda sekatör.) Därefter plockar jag bort nedre halvans blad och plantera i fuktig såjord. Oftast växer sticklingar bäst om de placeras nära krukkanten. Om man vill vara lite försiktig kan man sätta en plastpåse över och låta sticklingarna växa till inomhus. Själv har jag satt kvistarna i skyddat läge utomhus och det har fungerat bra. Under tidig höst har jag planterat ut sticklingarna och som skydd mot vintern har de fått ett litet lövtäcke.

6 april 2013

Rolig odling för barn

En flicka plockar hallon med sin pappa





Mitt eget intresse för odling började redan som liten. Mycket tack vare mina föräldrar. De gav mig och min bror varsin plätt i trädgårdslandet där vi fick odla vad vi ville. Och inga jordärtskockor slår ju dem man själv varit med att plantera och ta hand om. Just ett eget trädgårdsland är ju toppen för att ta till vara barns nyfikenhet och kreativitet. Men det finns fler roliga saker man kan göra. Här kommer några tips för både inne och ute.

Snabbt grönt inomhus
Barn har inte alltid så bra tålamod. Då kan det vara kul att så något som ger snabbt resultat. Både krasse och gula ärtor (torra, gula soppärtor) kommer upp på bara några dagar och är busenkla att så. Lägg bara fröna/ärtorna på lite blöt bomull, håll bomullen fuktig och börja skörda när skotten är några centimeter.

Magiska platser
Det går att göra mycket för att trädgården ska kännas mer spännande. På Nyckelvikens herrgård utanför Stockholm har de till exempel en smal pilgång som leder fram till ett dolt rum. Trampstenar som slingrar fram kan vara roliga att följa. Och gräver man ner en balja kan den bli en önskebrunn eller ett litet hav. För "Allt om trädgård" berättade Doreen Månsson förra året att hon låtit barnen så solrosor precis var de ville. Och resultatet blev att det växte upp blommor på alla möjliga oväntade ställen.

Goda grönsaker
Låt barnen få ett eget trädgårdsland. Rädisor, rödbetor, jordärtskockor och potatis är alla exempel på grönsaker som är lättodlade och som många barn gillar. Tomater går ju bra att köpa färdiga i kruka och sedan kan barnen plocka frukterna så fort suget kommer på.

Smaskiga bär
En pallkrage full med jordgubbar eller smultron är härligt och lättskött. Vinbär och hallon kräver inte heller så mycket pyssel. Dessutom är de roliga att plocka eftersom en bunke snabbt fylls upp med bär.

Snälla blommor
Ringblommor, Solrosor, penséer och indiankrasse är färgglada och lätta att odla. Dessutom går de ju att äta.

Doft och känsla
Att utforska olika texturer och vad som händer när man tar på vissa växter kan vara spännande. Lavendel, mynta, chokladblomma och doftpelargon avger alla doft vid beröring. Och känslan av mjuka lammöron är en intressant kontrast mot ett stickigt gräs.

Minisafari
Många barn gillar att utforska djurlivet i trädgården. Så sätt upp fågelholkar och plantera växter som fjärilar gillar. Några exempel på det senare är lavendel, kantnepeta, luktärt, luktpion, röd rudbeckia och kryddväxter. Buskar som buddleja (fjärilsbuske), syren, jasmin, hassel och hagtorn är också fjärilsfavoriter.

Pyssel och lek
Låt barnen välja färger och måla sina egna krukor, pallkragar, växtskyltar och växtstöd. Med färg, eller mindre beständiga gatukritor, kan trampstenar och plattor göras om till hopphagar eller spel. Och ett eget kit med vattenkanna, spade och kratta gör pysslet i trädgården roligare.

På Pinterest har jag samlat inspirationsbilder på ämnet.

4 april 2013

Än går det bra att ta sticklingar

Sticklingar av forsythia i en kruka.


Så länge buskarna inte kommit igång med knoppsprickning, så går det bra att ta sticklingar. Bilden visar några forsythiakvistar jag satte förra året. Då utgick jag från råden på bloggen "Tankar från Trädgårdsmästaren" på http://stocksundgarden.blogspot.se/2011/03/vintersticklingar-saaa-kul.html. Det hela gick finfint och på sensommaren kunde jag plantera ner minibuskarna i vår forsythiahäck. Fler växter som det går bra att ta sticklingar från är exempelvis kornell, liguster och schersmin.

3 april 2013

Kronärtskockor och fler såtips

Omskolad kronärtskocka

Kronärtskockorna började växa ur sina krukor, så i kväll fick de ny, frisk jord och större krukor. När jag läste i Allt om trädgård (nr 1 januari 2012) om Kronärtskocksodling, såg jag att fröna gärna får stå i 15 ° C. Jag hade det runt 20°C, men de verkar må bra ändå. Nu efter omskolningen ska de dock få det lite svalare.

Några fler såtips

  • För att undvika att fröna åker runt i sina krukor efter sådd, är det bra att vattna med blomspruta eller något som har en mjuk stril (exempelvis en petflaska med några utspikade hål i locket).
  • Olika krukmaterial har olika för- och nackdelar. Plastkrukor behåller fukten bra, medan papperskrukor eller toarullar torkar ut snabbt. På plussidan för papper finns möjligheten att plantera ut krukorna direkt i landet eller rabatten. Även terracottakrukor torkar ut snabbt eftersom leran suger upp vätskan i jorden. Men de har ju sin charm. Och när det gäller fullvuxna växter så mår de ofta bra av torra perioder. Då växer rötterna för att söka vätska. På så sätt skapas ett kraftigt rotsystem.
  • Använd inte gammal jord. Även om såjord ska vara näringsfattig, så blir kvaliteten på jorden sämre när den används. Det gör att fröna utvecklas dåligt.

    Frökalender

    Fröpåsar som hänger i ett snöre.

    Sådd kan planeras på många sätt. Själv har jag gått från en skokartong med månadsflikar mellan fröpåsarna, till denna upphängda historia. Den kanske inte är den tjusigaste varianten. Men jag gillar enkelheten. Och upplägget har fungerat bra, eftersom man får en någorlunda översikt plus att det är lätt att justera i planeringen.

    1 april 2013

    April - dags att så tomater

    Försådd av tomaten Garderner's Delight


    Tidigare har jag avstått från att odla tomater. De har känts så känsliga. Istället har jag satsat på mer robusta grödor som nästan garanterat en bra skörd. Men i år tänkte jag prova. Och för att lyckas har jag samlat på mig lite råd från olika tomatproffs.

    Åke Truedsson, ordförande i Riksförbundet Svensk Trädgård, har inte bara skrivit böcker om odling (bland annat "Odla tomater"), han har dessutom en tomatklubb med 2 500 medlemmar. I "Odla dina egna grönsaker", skriver han att bästa tiden att så tomater är 1-10 april. Så då fick det bli tomatsådd idag. Jag sådde fröna på 0,5 cm djup och gick annars till väga på samma sätt som tidigare försådder jag beskrivit. Truedsson rekommenderar att fröna får gro mycket ljust, gärna under lysrör och helst i 23° C. Lysrören får vara för min del. Jag hoppas på solen kraft och att nybörjarplantan Gardener's Delight är tillräckligt tuff för att växa bra ändå.

    Fler bra råd som jag tänkte utgå från, hittade jag i den här artikel från The Guardian: http://www.guardian.co.uk/lifeandstyle/gardening-blog/2010/may/18/growing-tomatoes-tips.
    Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...